Mina tårar är min mat
    dag och natt,
ty ständigt säger man till mig:
    "Var är nu din Gud?"
Detta vill jag tänka på
    när jag utgjuter min själ:
Jag gick i folkhopen,
    vandrade med den till Guds hus
under jubelrop och tacksägelse,
    en högtidsfirande skara.

Varför är du så bedrövad, min själ,
och så orolig i mig?
    Sätt ditt hopp till Gud.
Jag skall åter få tacka honom
    för frälsning genom honom.

Read full chapter